Lennart Kriisa

Lag & Avtals chefredaktör bloggar om arbetsrätt

När du vill slåss på jobbet

Att vara lärare sätter impulskontrollen på prov. Men att slå elever är förstås inte tillåtet, lika lite som det är tillåtet att slå sina arbetskamrater eller chefer. På den punkten har Arbetsdomstolen varit tydlig.

Jönköpings tingsrätt har ändå ansett att Vaggeryds kommun inte hade rätt att avskeda en lärare som klippte till en elev. Bakgrunden ska ha varit att en elev dunkade en annan elevs huvud i golvet. Då drog läraren upp bråkstaken från golvet och utdelade ett reflexmässigt slag i ansiktet.

Läraren har friats från misstankarna om misshandel, men straffrätt och arbetsrätt är olika saker. Här handlar det om läraren grovt brutit mot anställningsavtalet genom att utöva våld. Tingsrätten tyckte inte det var tillräckligt allvarligt och hänvisar till det reflexmässiga i situationen.

Tingsrätten har uppenbarligen studerat Arbetsdomstolens domar. Arbetsdomstolen brukar nämligen anse att extra vikt ska läggas vid situationen. En förskolelärare som slog till ett barn hade till exempel inte rätt att behålla sin anställning. Skälet var, enligt Arbetsdomstolen, att situationen inte var akut. Att barnet bara var 1,5 år var också försvårande.

Det finns även flera fall när kommuner haft rätt att avskeda lärare som slagit elever, fast då har situationen inte varit lika akut som i Vaggeryd. Jag vågar ändå inte gissa hur det här slutar i Arbetsdomstolen. Kanske har Jönköpings tingsrätt hittat ventilen som ger en lärare rätt att slå till en elev.

Sluta premiera övertiden

Föreställ dig följande, helt osannolika lönesamtal.

Chefen: Du har suttit mycket här på kvällarna under det senaste året.

Medarbetaren: Ja, och helger! Jag har jobbat hårt, riktigt hårt.

Chefen: Jag kan tyvärr inte ge dig något påslag över genomsnittet.

Medarbetaren: Va?! Som jag har slitit, du sa det ju själv!

Chefen: På det här företaget premierar vi inte övertid. Något är fel på ditt sätt att arbeta. Kanske har du för mycket att göra, kanske behöver du hjälp med att prioritera. Tillsammans ska vi hitta orsaken.

Så där låter det förstås inte ute på företagen. Kanske är det där skon klämmer, åtminstone på ett ställe. Något måste i alla fall göras.

En ny rapport från Försäkringskassan visar att mellan 2012 och 2014 ökade antalet personer som drabbades av akut stressreaktion från 15 000 till 26 000. Den årliga utgiften för sjukskrivningarna ligger på 30 miljarder kronor. Andelen psykiska diagnoser har passerat 40 procent. Fram till 2019 kommer kostnaderna att öka med ytterligare 17 miljarder kronor, enligt Försäkringskassans prognos.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll försökte analysera orsakerna i Ekots senaste lördagsintervju. Arbetsgivarna måste bli mer aktiva, anser hon. Ja, det vore väl bra. Hon pratade också om bristerna i jämställdheten. Förmodligen också sant. I första hand är det ju kvinnor som blir sjukskrivna.

Om Annika Strandhäll verkligen tror att ojämställdheten är en av de värsta bovarna, då borde förstås regeringen ha ett vassare förslag än att införa en tredje pappamånad (och ta bort jämställdhetsbonusen). Förvisso tjatar hon inte om att familjerna själva ska få bestämma över uttaget av föräldrapenningen. Det där mantrat från KD är så tröttsamt. Familjerna klarar uppenbarligen inte att hantera ansvaret.

Sedan har vi de förbannade telefonerna. Jag kollar hela tiden min telefon, på gymmet, bion, under möten, jämt. Klart det är stressande för hjärnan. Där kommer det personliga ansvaret in. Låt telefonerna ladda ur i påsk. Chefen ska ändå inte höra av sig utanför arbetstiden.

 

Faran i att undgå upptäckt

Flygkatastrofen i Alperna kan diskuteras ur många vinklar. Både socialdemokrater och vänsterpartister har passat på att i debattartiklar belysa taskiga anställningsvillkor. De har förstås påpekat att de inte varit säkra på om flygkatastrofen kunde kopplas till anställningsvillkoren. Ändå har de tagit tillfället i akt.

Nu vet vi att kraschen inte hade ett dugg med anställningsvillkor att göra. I första hand handlar den om flygbolagens möjlighet att upptäcka depression. Inget flygbolag vill att den som sitter bakom spakarna ska vara deprimerad. Mest för att depressionen påverkar omdömet, det finns även en självmordsrisk.

Men den tyska läkaren som behandlade Andreas Lubitz begick tyvärr inget tjänstefel. Tyska läkare är inte skyldiga att slå larm. Det är däremot svenska läkare. På den punkten får integriteten stå tillbaka, hur mycket Läkarförbundet än protesterar. Fast tar svenska läkare detta uppdrag på allvar? Det är något för media och myndigheter att undersöka. För visst ska en pilot kunna ta en pisspaus utan att allt går åt helvete.

Många frågar sig hur mardrömmen kunde bli verklighet. Hur kunde en till synes vanlig människa förvandlas till massmördare? Först av allt: deprimerade människor är det synd om. I mörkret är det bara hemskt.

Många deprimerade överväger att avsluta sina liv, en liten del skrider till verket. Varje år begår runt 1400 svenskar självmord. En del har småbarn, hur kan de göra så mot sina barn? Andra styr över till motsatt körfält och krockar med en lastbil. Hur kan de utsätta lastbilschauffören för livsfara? Några slänger sig framför tunnelbanan eller kliver ut framför ett rusande tåg. Hur kan de göra så mot förarna?

Svaret är depression slår ut empatin. Den deprimerade ser bara sig själv, sitt eget elände, det är själva kärnan i sjukdomen. Det är därför en deprimerad yrkesförare genast ska tas ur tjänst.

(Avslutningsvis: deprimerade människor är givetvis inte farligare än andra. Ingen studie skulle kunna belägga detta och mitt syfte är inte att stigmatisera de deprimerade, de har nog med att försöka ta sig ur depressionen).

Uppdatering: Hittade inte lagrummet med läkarnas anmälningsplikt. Mejlade Transportstyrelsen och fick detta snabba svar från flygöverläkaren Richard Söderberg:

Hej!

I luftfartslagens  kap. 13 §5 står följande:

5 § /Träder i kraft I:2015-01-01/ Om Polismyndigheten finner anledning att anta att den som innehar elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, godkänt utländskt certifikat eller behörighetsbevis inte uppfyller kraven för innehavet, ska myndigheten anmäla det till Transportstyrelsen.
Om en läkare eller psykolog vid en undersökning av någon som avses i första stycket finner att han eller hon är olämplig att inneha elevtillståndet, certifikatet, behörighetsbeviset eller godkännandet ska läkaren eller psykologen anmäla det till Transportstyrelsen. Förordning (2014:1284).

Den här regeln bryter tystnadsplikten och praktiken är det alltså samma tanke som gäller körkort och skjutvapen men till skillnad från körkortsbestämmelserna är det en tvingande bestämmelse.   Bedömningen av vad som innebär olämplighet är kanske inte helt enkel för en doktor som inte är flygläkare men är man osäker kan man ringa flygöverläkaren (undertecknad) och höra sig för i allmänna ordalag först.

 

Namnbyten åter på modet

Tiden har runnit ut för fackförbundstidningar med bokstavskombinationer. Senaste exemplet är JUSEK-tidningen som byter namn till Karriär.

Ett namnbyte kräver stor tankemöda. I sämsta fall blir det skandal. Så gick det när SKTF-tidningen, ja hela förbundet, bytte namn till Vision. Expressen var först ut med att skandalisera kostnaderna för festen. Fyra miljoner av medlemmarnas pengar spenderades för att bjuda kronprinsessan på finmiddag, jojo. Fast det var inte medlemmarna som ringde till Expressen och gnällde. Kostnaden redovisades i fackförbundstidningen och snappades upp av en slump på Expressen. En anställd på Expressen hade nämligen en fru som prenumererade på SKTF-tidningen och frågade maken om det var något för en kvällstidning att skriva om.

Andra namnbyten har varit mer lyckosamma. HTF och Sif slogs år 2008 ihop till fackförbundet Unionen. Samtidigt gick HTF-tidningen och Sif-tidningen i graven för att ge plats åt den nya tidningen Kollega. 

Ett decennium tidigare hade Metallarbetaren byt namn till månadstidningen Dagens Arbete efter sammanslagning mellan IF Metall och andra fackförbund. Namnvalet berodde på planerna att ge ut en daglig fackförbundstidning, men inget hände, sedan kom webben och idag är namnet funktionellt.

Flera fackförbundstidningar är i dag knepiga att koppla till respektive fackförbund. Vad sägs om Magasin Ping? Den ges ut av DIK-förbundet. Eller Publikt? Den hette tidigare ST-tidningen och landar i statstjänstemännens brevlådor.

LO-tidningen har också bytt namn och lyckades överta titeln efter den insomnade dagstidningen Arbetet. Det gillade förstås inte syndikalisterna som ger ut en tidning med det snarlika namnet Arbetaren.

TCO-tidningen har också försvunnit, den heter numera Arbetsvärlden och finns bara på nätet.

Kommunalarbetaren håller däremot fast vid sitt missvisande namn. Alltfler inom Kommunals område arbetar för privata företag. För några år sedan var Kommunal på gång att byta namn på både förbund och tidning. Fundament var ett av de bästa förslagen, men i dag är den diskussion stendöd.

Hotell- och restaurangfacket har fortfarande den bästa titeln på sin tidning: Hotellrevyn. Nyskapat? Nä, någon kom på namnet år 1918.

 

 

 

 

 

 

 

Ny studie? Var på din vakt.

Personer med stora fötter är mer våldsbenägna än andra. Tror du mig inte? Jag kan bevisa detta. Eftersom 90 procent av alla våldsbrott begås av män, och män har större fötter än kvinnor, går det att få fram siffrorna, till och med påstå att det är en vetenskaplig studie. I min studie fokuserar jag bara på fötterna och bortser från skillnaden mellan kvinnor och män.

Jag vet, det låter dumt, men så dumma studier får genomslag i media. Ta bara gårdagens snackis om att långvarig amning kan kopplas till högre IQ. Den avgörande komponenten, att IQ ärvs av föräldrarna, finns inte med i studien.

Samma hål i huvet hos en annan svensk forskare. Denne påstod sig ha bevis för att snusare löper större risk att bli alkoholister. Tjenare.  Just alkoholism är en förfärlig sjukdom, liksom IQ är den nedärvd. Vissa kan måttlighetsdricka under hela livet, andra bär på den onda genen och blir alkoholberoende tidigt i livet. Om de snusar, käkar popcorn eller har utstående öron spelar ingen roll.

Den enda man kan lita på är SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Myndigheten slår ihop studier inom samma ämne och analyserar om de har någon bärighet tillsammans.

Även arbetsmarknadens parter producerar mängder med studier. Då gäller det också att vara på sin vakt. En del påstår till exempel att visstidsanställningarna bara blir fler och nämner antalet. Sedan ropas på hjälp från lagstiftaren. Fast andelen visstidsanställningar har inte förändrats de senaste decennierna, alltså är det inte en uppgift för lagstiftaren.  Däremot har andelen visstidsanställningar ökat inom vissa yrkesgrupper. Då ligger bollen hos arbetsmarknadens parter, lagstiftaren bör ägna sig åt annat.

Anna Kinberg Batra står ensam

Nu står Anna Kinberg Batra ensam i Alliansen om att försvara turordningsreglerna. Med Ebba Busch Thor ökar trycket på att riva upp Las. Både Jan Björklund och Annie Lööf instämmer.

Men Moderaterna har inte velat stöta sig med LO. När Littorin var marknadsminister sjöng han turordningsreglernas lov. Den som inte var nöjd med ”sist in, först ut” kunde alltid förhandla sig till något annat, reglerna är dispositiva, påminde han i riksdagsdebatten.

Likadant lät det från Hillevi Engström och Elisabeth Svantesson. Allt de hade att komma med inom arbetsrätten var att förlänga provanställningstiden från sex till tolv månader. Ett önskemål från ingen.

Reinfeldt & co. vann i stället val på att gapet skulle öka mellan de som arbetar och de som står utanför. Den melodin klingar numera lika falskt som ytterligare skattesänkningar. Något nytt måste komma. Partiledaren Anna Kinberg Batras mantra är än så länge att det ska bli lättare att få ett jobb, inte lättare att bli av med ett jobb.

Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomink-politiske talesperson flaggar dock för en översyn av arbetsrätten, vad nu det kan innebära. Själv tror jag att Moderaterna kommer att ta i med hårdhandskarna och föreslå flexicurity enligt dansk modell. Givetvis kommer LO att bli rasande, men tjänstemannafacken är lättare att locka med löften om kompetensutbildning. Väljarna kan möjligen övertalas med en hög a-kassa som gäller för alla. Jag är inte säker på att väljarna köper upplägget, men vad annat kan Moderaterna göra? Döpa om Fas 3? Traineejobb är redan upptaget.

 

 

Grönt ljus för oaktsamhet

”Men tänk om cheferna i Krokom blivit fällda, hur ska då någon våga bli chef?” Frågan ställdes i Aktuellt-studion till Lars Perssons änka.

Lars Persson begick självmord efter att ha blivit illa behandlad av sina chefer i Krokoms kommun. Tingsrätten fällde de två cheferna för vållande till annans död, men hovrätten har nu friat.

Änkan funderade ett tag på vad hon skulle svara. Sedan sa hon: ”Hur ska någon våga bli anställd efter den här domen?” Frågan är befogad. Hovrätten kommer nämligen fram till att det är fritt fram för chefer att vara oaktsamma. Cheferna var fullt medvetna om att Lars Persson mådde mycket dåligt av sin arbetssituation. Alltså borde de ha undersökt om det gick att anpassa hans arbetsförhållanden. Men cheferna funderade inte ens över om det gick att ge honom en annan chef, vilket borde ha varit möjligt på en så stor arbetsplats som en kommun.

Hovrätten tycker därför att cheferna har varit oaktsamma, men oaktsamheten har inte varit tillräckligt allvarlig. Alltså ska de frias. Här går det att ställa en retorisk motfråga. Om en oaktsamhet leder till ett självmord, då har väl ändå oaktsamheten varit väldigt allvarlig?

En annan viktig juridisk fråga är om det fanns ett samband mellan oaktsamheten och självmordet. Fast den frågan behöver inte hovrätten ställa sig, eftersom hovrätten slagit fast att oaktsamheten inte var tillräckligt allvarlig.

Och så har vi underrättelsen om avskedande, åtgärden som familjen hävdar utlöste självmordet. Den åtgärden handlar om bara arbetsrätt, menar hovrätten, alltså är åtgärden struntsamma ur en arbetsmiljöaspekt. Det resonemanget måste vara provocerande för Lars Perssons anhöriga. Att inleda en process om avskedande påverkar alltså inte den utpekades arbetsmiljö. Wow.

Att avgöra vad som är grund för ett avskedande är förvisso många gånger svårt och kräver ett spelrum. Alla felaktiga avskedanden är absolut inte arbetsmiljöbrott. Men ett grundlöst avskedande bör ändå kunna vara ett arbetsmiljöbrott. Fast den frågan ställer sig aldrig hovrätten, utan konstaterar att bara kort att det där är arbetsrätt. Hovrätten gör det lite väl enkelt för sig. Kan bara utgå från att Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd.

Därför förlorar arbetsgivarna mediematchen

På arbetsgivarsidan muttras det ständigt över media. Varför väljer alltid journalisterna den fackliga vinkeln? För att alla journalister är miljöpartister eller kommunister, svarar någon.

Ett exempel är visstidsanställningarna. De kallas ofta för otrygga anställningar i media. Dessutom ökar de otrygga anställningarna i en skrämmande takt, hävdar facket, vilket upprepas i media.

Arbetsgivarna föredrar att kalla visstidsanställningarna för instegsjobb. Andelen har inte ökat, i själva verket behöver fler skapas för att släppa in fler på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan skrika sig blå om detta men budskapet når ändå inte ut.

Så vad beror detta på? Jag kan garantera att alla journalister inte är miljöpartister eller kommunister. Däremot älskar journalister journalistik. Fackförbunden producerar massor med journalistik om arbetsrätt och arbetsmiljö. Varje fackförbund med självaktning har en egen, oberoende tidning.

Tidningens oberoende är avgörande för att andra redaktioner ska nappa på deras artiklar och sprida innehållet vidare. En del fackförbundsledningar retar upp sig över detta. Inom Kommunals ledning har det till exempel förekommit diskussioner om att frikoppla tidningen helt från förbundet. Tidningen är så jobbig, lyssnar aldrig på förbundsledningen, usch, den får klara sig själv.

LO-ledningen har surat över sin egen förbundstidning Arbetet. Varför får inte ledningen oanmäld kliva in på redaktionen och diskutera artiklarna? Fattar de inte vem som betalar deras löner? Men redaktionerna anser att de ger ut tidningarna på medlemmarnas uppdrag, förbundsledningarna ska bara se till att de få tillräckligt med pengar.

Resultatet blir hög journalistisk kvalité. Arbetsgivarna läser fackförbundstidningarna med största intresse. När Dagens Arbete förra året bjöd in till fest för att fira sin nya tidningsdesign var PG Gyllenhammar på plats.

Själv sitter jag i en jury som utser årets bästa avslöjande artikel inom fackförbundspressen. Lag & Avtal är förstås oberoende, vi tar varken ställning för fackförbund eller arbetsgivarna,  men jag har ändå accepterat detta hedersuppdrag. Och jag skulle gärna sitta i en jury som delar ut pris för bästa journalistik inom arbetsgivartidningarna.

Men arbetsgivarorganisationerna lägger inga pengar på journalistik. Visst finns några tidningar, men de påminner mest om kundtidningar, innehållet får aldrig något genomslag. De produceras dessutom inom arbetsgivarorganisationerna, innehållet är alltså ett direkt budskap från ägarna.

Jag känner inte till någon nyhetsredaktion som överhuvudtaget öppnar en arbetsgivartidning. På Svenskt Näringsliv finns förvisso ambitionen att göra sajten intressant enligt journalistiska grundregler. Varje utredning kompletteras med ett case, en arbetsgivare som berättar om sin tillvaro. Men det blir ändå inte journalistik, bara information.

Det här är något arbetsgivarna bör fundera över om de vill nå ut i media. Att skylla på att alla journalister har fel politisk uppfattning leder ingenstans. Tänk om en företagsledare uppgivet skulle påstå att varorna inte kan säljas eftersom konsumenterna är idioter.

Matchen kan alltså bli jämnare, men aldrig helt jämn. Orsaken är att negativa nyheter väcker mer intresse än positiva. Det här sitter i våra gener. Människan är sedan begynnelsen, då hon riskerade att bli attackerad av vilda djur på stäppen, programmerad att reagera på faror. När något går bra, ja då är det väl mest som det ska vara.

 

 

 

 

Policies på gott och ont

”Vi får fler och fler samtal om policies”, berättade advokat Åsa Erlandsson på Setterwalls advokatbyrå. Jag intervjuade henne på scen i går på Kistamässan, Personal & Chef 2015. Vårt ämne för dagen, policies, lockade något hundratal med personalchefer.

Trenden är att varje företag med självaktning ska upprätta en policy om reglerna på arbetsplatsen. Åsa Erlandsson rådde personalcheferna att börja med att ställa sig frågan varför företaget inför en policy. Det är nog klokt. Från fackligt håll hör jag irritation över att många företag vill visa sig duktiga, särskilt när det gäller droger på arbetsplatsen. Denna iver gör att integriteten tar stryk. Se bara på när SVT blev uppmärksammade för sin rigida drogpolicy, ett tittarsamtal räckte för att beordra provtagning av en programledare.

Samtidigt finns en hel del missuppfattningar om det juridiska värdet av en policy. För det första är policyn inget avtal, utan en uppmaning från arbetsgivaren. Fortfarande gäller reglerna i lagen om anställningsskydd: saklig grund krävs för att avsluta en anställning.

Värdet av policyn stärks visserligen om varje enskild arbetstagare signerar den, men en redan anställd kan förstås vägra att underteckna, inte mycket att göra åt för arbetsgivaren. Om arbetsgivaren däremot lyckas övertyga facket om att skriva ett kollektivavtal om en policy, då får policyn ett juridiskt värde som håller i domstol.

 

Vidrigheter på nätet och anställningen

En läkare, en tjänsteman för Sverigedemokraterna, en skogshuggare. Alla har de blivit uppsökta av Aftonbladet och konfronterats med vad de skrivit på Flashback.

Det är inte utan att man får Stasi-vibbar. På Flashback har användarna trott att de fritt kunnat uttrycka vad de tänker. Ibland får vidriga tankar medhåll, ibland mothugg. Den som är känslig för vad som pågår i folks huvuden bör undvika Flashback.

Nu sitter förmodligen några arbetsgivare och grunnar över om det är just deras anställda som hävt ur sig skiten.

SD-tjänstemannen är förstås redan avslöjad, han hängdes ut med namn och bild. Ett par timmar senare var hans anställning historia.

Uttalandena gjordes för sex-sju år sedan, innan anställningen påbörjades. Kanske ställde arbetsgivaren frågan under anställningsintervjun: har du hävt ur dig rasism på nätet? Om tjänstemannen ljög är saken klar, då är det tack och hej.

I annat fall krävs viss eftertanke. Arbetsdomstolen har gjort klart att en arbetssökande inte har någon allmän upplysningsplikt, tjänstemannen behövde alltså inte berätta om sina aktiviteter på nätet under anställningsintervjun.

Samtidigt: undanhållna uppgifter får betydelse om de är så allvarliga att de i sig utgör saklig grund. En tjänsteman som begår brottet hets mot folkgrupp och är anställd av Sverigedemokraterna får rimligen betrakta sitt eget förtroende som raderat, samtidigt har tjänstemannen skadat arbetsgivaren/partiet. Alltså är det arbetsrättsligt korrekt att avsluta anställningen.

Här har jag utgått från att Sverigedemokraterna även internt förordar det partiet påstår utåt, att nolltolerans mot rasism gäller. Hundra kan man inte vara på den punkten, vilket kan komplicera bedömningen något.

För läkaren som publicerat rasistisk dynga på Flashback är läget ett annat. Läkaren verkar ha en offentlig anställning på ett större sjukhus. Bara att gratulera. Läkaren lät sig intervjuas anonymt av Aftonbladet, sjukhuset får inte försöka ta reda på läkarens identitet.

Sjukhuset måste också stå ut med att läkaren publicerat otäcka åsikter på Flashback, yttrandefriheten är grundlagsskyddad. Fallet är snarlikt med den polis – Farbror Blå –  som kränkte sina kvinnliga kolleger på en blogg. Polismannen blev avskedad men vann i Arbetsdomstolen.

Sjukhusets enda möjlighet att bli av med läkaren är att hävda brott mot patientsekretessen. Läkaren skrev ganska detaljerat och nedsättande om en patient på Flashback.  På den punkten ligger läkaren risigt till.

Till sist, skogshuggaren. Han är sannolikt privatanställd och har inte sin yttrandefrihet skyddad i grundlagen. Att han förtalat en programledare på Flashback räcker inte för en uppsägning. Inte ens om hoten kan betraktas som brottsliga. Brott utanför tjänsten är sällan tillräckligt för en uppsägning/avskedande. Skogshuggarens åsikter påverkar knappast heller förmågan att fälla träd, åtminstone inte på ett negativt sätt.

Senaste kommentarerna

Arkiv

Registrera dig och få vårt kostnadsfria nyhetsbrev!
E-post

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se

Annons

Du missar väl inte ditt HR-verktyg?

Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration. Skaffa ditt lösenord här.

När du vill slåss på jobbet

Jönköpings tingsrätt har hittat en ventil, bloggar Kriisa