Lennart Kriisa

Lag & Avtals chefredaktör bloggar om arbetsrätt

Fylleskämtet kostade jobbet

Jojje Olsson, journalist i Peking, är i dagarna ett hett namn i sociala medier. Han söp bort sitt drömjobb, en anställning på Dagens Industri, och berättar själv på sin blogg om vad som hände.

I korta drag: Jojje Olsson var för bakfull för att träffa en representant för Dagens Industri,  istället skickade han en kompis. Representanten för Dagens Industri blev grundlurad, kompisen agerade skickligt. Därefter gick allt Jojje Olssons väg, han blev erbjuden en anställning och accepterade. Men när han skulle skriva under avtalet hade fyllskämtet, eller vad vi nu ska kalla det, uppdagats. Dagens Industri rev anställningsavtalet.

Sannolikt hade Dagens Industri grunnat en del över juridiken. Även muntliga anställningsavtal är nämligen bindande. I bland kan sådana vara svåra att bevisa, men normalt har det mejlats fram och tillbaka. Om parterna kommit överens om lönen blir det ytterst svårt för arbetsgivaren att krångla sig ur anställningen.

Två vägar öppnade sig sålunda för Dagens Industri: att häva anställningsavtalet eller att avskeda. Konsekvensen blir densamma, anställningen upphör direkt.

Vid ett avskedande hade arbetsgivaren förklarat att allt förtroende var borta. En journalist agerar ofta självständigt. Hur skulle arbetsgivaren kunna lita på att Jojje Olsson verkligen träffat och intervjuat personerna i sina artiklar?

Den andra möjligheten, att häva avtalet, är lite vanskligare. Arbetssökanden har ingen skyldighet att avslöja omständigheter som kan minska chanserna att få anställningen. Om den anställde aktivt ljuger är det allvarligare. Ett exempel är AD 1980 nr 89. Då hade en busschaufför ljugit om att han var ostraffad, i själva verket var han dömd för stöld, och i den kommande anställningen ingick att ansvara för dagskassan. Arbetsgivaren hävde anställningsavtalet och vann i AD.

Fiffig lösning för de seriösa

Byggnadsarbetarna kan fortsätta jobba som vanligt, strejken blev aldrig av. Tur det, att strejka för att påskynda en kommande lagstiftning känns lite märkligt.

För alla som inte hängt med:  tvisten handlar om ett så kallat huvudentreprenörskap. Om en huvudentreprenör anlitar en oseriös underentreprenör, som struntar i att betala löner, då tvingas huvudentreprenören betala lönerna. Detta har arbetsgivarna motsatt sig hårdnackat. Ett företag ska aldrig behöva betala lönerna för ett annat företag. Med den nya överenskommelsen blir det inte heller så.

I stället har parterna inrättat en fond, ur denna ska de uteblivna lönerna hämtas. Högst tre obetalda månadslöner ska ersättas. En ganska fiffig lösning, båda parter är nöjda. Byggnads hävdar att de har fått ett huvudentreprenörskap, medan arbetsgivarna – Sveriges Byggindustrier – menar att de försvarat den heliga principen att inget företag ska behöva betala något annat företags uteblivna löner.

Frågan är vad denna lösning tillför. Uppgörelsen gäller dels för företag som är medlemmar i Sveriges Byggindustrier, BI, vilket är en garanti för att företaget är seriöst. Antalet fall där medlemsföretag struntat i att betala löner är försvinnande få. Uppgörelsen gäller även för företag som inte är medlemmar BI, men sådana ska inte anlitas som underentreprenörer. Ändå förekommer det enligt Byggnads, medan arbetsgivarna hävdar att det är ytterst ovanligt.

Trots uppgörelsen finns det stora problemet finns kvar: byggsektorn med alla företag som inte är medlemmar i Sveriges Byggindustrier, där de anställda inte heller är med i facket. Vi pratar om 100 000 byggnadsarbetare. För dessa betyder parternas lösning ingenting och parterna kan heller inget göra. Här har politikerna ansvaret.

Släpp fram männen

Var fjärde byggnadsarbetare sympatiserar med Sverigedemokraterna, var sjätte metallare tänker också rösta på Åkesson och hans grabbgäng.

Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, förklarar utvecklingen med att Sverige håller på att glida isär, att a-kassan inte fungerar, att otryggheten ökar och så vidare. Allt är således borgarnas fel. Den hypotesen har sina brister. De flesta industriarbetare oroar sig knappast över sina anställningar. De har fasta jobb med hyggliga löner men väljer ändå att rösta på ett missnöjesparti.

De fackliga ledarna inom LO behöver istället stöd från partivännerna.  Stefan Löfven har fullt fokus på vård, skola och omsorg. Visst finns stora utmaningar inom dessa områden, men att aldrig nämna de manliga arbetarna i den politiska debatten, det spär på missnöjet.

Stefan Löfven måste börja tala om de manliga arbetarna, visa att han står på deras sida. I annat fall får han inte deras röster.

Den ofrivilliga siestan

Familjelivet tar stryk, man är alltid trött, har svårt att varva ner. Så låter kommentarerna till Ekots granskning av de delade turerna. Stressforskaren Göran Kecklund säger att det inte finns några studier som visar sambandet mellan delade turer och ohälsa. Forskningen har inte hängt med.

I Spanien finns däremot lång erfarenhet av siestan. Det tre timmar långa avbrottet var något spanjorerna tidigare uppskattade: en möjlighet att kila hem till fru och barn, följa upp med en tupplur och undkomma de varmaste timmarna. Traditionen hängt kvar, trots ett förändrat arbetsliv. I dag har många spanjorer långt till jobbet, siestan har blivit en ofrivillig paus i arbetet. Där har forskarna kunnat slå fast effekterna, till exempel att siestan leder till en timmes kortare sömn per natt.

En parlamentarisk kommission har fått nog av siestan. Avbrottet är inte längre effektivt, eftersom de anställda blir trötta och producerar mindre.
Den spanska kommissionen kräver att mer humana arbetstider införs omedelbart. De svenska politikerna låter annorlunda, de anser att delade turer är något för arbetsmarknadens parter att lösa. Tja, upp till bevis.

Byggstrejk i fel tid

Det är lätt att förstå Byggnads ilska. Fackförbundet driver en tröstlös kamp för ordning och reda inom byggsektorn. Trots genomtänkta kollektivavtal är en stor del av byggsektorn rena vilda västern.

Runt 100 000 byggjobbare står utanför det största kollektivavtalet – byggavtalet – och villkoren för dem kan vara riktigt usla. Vi har inga minimilöner i Sverige, alltså kan de få nöja sig med några tior i timmen. Byggnads vill att de oseriösa arbetsgivarna ska försvinna från arbetsmarknaden, inte minst av arbetsmiljöskäl.

Byggnads kräver därför stöd från arbetsgivarna, Sveriges Byggindustrier. Fackförbundet vill införa ett solidaransvar, att en huvudentreprenör blir ansvarigt för alla underentreprenörers löner. Men där blir det blankt nej från arbetsgivaren.

Även för arbetsgivarens åsikt är det lätt att känna sympati. Syftet med solidaransvaret är att arbetare i oseriösa företag alltid ska få lön. Gott så. Men effekten blir att seriösa bolag tvingas betala löner för andra seriösa företag, det vill säga underentreprenörer med kollektivavtal. En sådan plikt är helt främmande för arbetsgivarna. Varje företag måste stå för sina egna löner.

Men även EU har tröttnat på rötan inom byggsektorn. Ett EU-direktiv om solidaransvar kommer att förvandlas till lag i Sverige redan 2016. Att dra ut i strejk innan dess, det känns som dålig tajming. Å andra sidan kan en urvattnad lagstiftning sätta stopp för ett framtida solidaransvar i kollektivavtal. Kanske är det vad Byggnads känner, ett misstroende mot politikerna.

 

 

Tingsrätten varnar alla chefer

Domen från Östersunds tingsrätt slår ner som en bomb. Experterna jag talat med har varit eniga: åklagaren kommer aldrig kunna övertyga domstolen om orsakssambandet mellan chefernas handlingar och socialsekreterarens självmord. Men det är precis vad åklagaren lyckats med.

Domen höjer kraven på alla chefer. Att på lösa boliner avskeda en anställd som mår dåligt, orsakad av förhållandena på arbetsplatsen, är att samtidigt göra sig skyldig till ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Därmed är ett av kraven uppfyllda i brottsbalken, resonerar tingsrätten.

Så vad hade hänt om cheferna inte tagit denna risk? Skulle Lasse ändå ha begått självmord? För att kunna besvara denna fråga gör tingsrätten en hypotetisk bedömning. En sådan är nödvändig för att styrka orsakssambandet. Och för tingsrätten är det tydligt, om Lasse inte fått veta att han skulle bli avskedad, då hade han inte begått självmord. Alltså har cheferna vållat Lasses död.

Vi har i dag fått ett nytt rättsläge för Sveriges chefer. Åtminstone fram till hovrättens bedömning.

Håll partipolitiken på avstånd

Vad är egentligen ett fackförbund? Riksdagspolitikern  Christer Nylander anser att fackförbunden ska betraktas som myndigheter. Resonemanget bottnar i att bara fackförbunden, genom sina medlemskap, erbjuder juridiskt stöd vid arbetsrättsliga konflikter. Alltså har fackförbunden en skyldighet att låta alla vara med, ingen ska heller bli utsparkad.

Fackförbundet Transport tänker som vanligt annorlunda, aktiva Sverigedemokrater ska uteslutas. Argumenten må vara genomtänkta, men polarisering är en farlig väg. En konsekvens är att Sverigedemokraterna startat ett eget fackförbund, Löntagarna. Fackförbundet hävdar visserligen att det är obundet, men kopplingarna till SD är uppenbara.

Än finns ingen poäng med att bli medlem. Fackförbundet Löntagarna saknar kollektivavtal, det har inte heller lyckats knyta upp några rättsliga ombud. Men det ryktas att flera yrkesgrupper är på gång att bilda egna sektioner inom Löntagarna, bland annat väktare. De går alltså med i fackförbundet av politiska skäl, inte för att bli en motvikt till arbetsgivaren.

En svensk modell med partipolitiska fackförbund är en svag modell. Att LO-förbunden har starka kopplingar till Socialdemokraterna är tillräckligt knepigt.

När samarbetet kraschar

Utgångsläget är svårt för en arbetsgivare som vill säga upp en anställd på grund av samarbetssvårigheter. Redan i förarbetena står tydligt att samarbetssvårigheter normalt inte kan leda till en uppsägning. Arbetsgivaren har alltså ett stort ansvar för att de anställda ska komma överens med varandra.

Kanske var det därför landstinget i Stockholm avvaktade med att säga upp en bråkig läkarsekreterare. Problemen hade pågått  i åratal med omplaceringar och varningar. Vid ett tillfälle valde landstinget att säga upp läkarsekreteraren men backade under förhandlingen. Landstinget ansåg sig inte ha tillräckligt på fötterna. Men för två år sedan hade landstinget återigen fått nog och avskedade läkarsekreteraren.

I domen från Arbetsdomstolen, som landade häromdagen, hade landstinget samlat på sig en massiv bevisning. Inte bara samarbetssvårigheterna låg till grund för avskedandet, utan även arbetsvägran, fiffel med tidsredovisningen, att läkarsekreteraren varit taskig mot patienterna och dessutom hade slarvat i sitt jobb med följden att patienter inte fått någon husläkare.

Alla dessa anklagelser kan inordnas i olika kategorier, som Arbetsdomstolen ser olika allvarligt på.

Samarbetssvårigheter. Att arbetskamrater inte kommer överens måste arbetsgivaren stå ut med. För att avsluta anställningen krävs mer än irritation, helst att kolleger gråter och sjukskriver sig. I det här fallet var samarbetssvårigheterna ”djupa och långvariga” enligt AD. Dessutom måste arbetsgivaren ha utdelat minst en varning, och större arbetsgivare, som landsting, måste försöka med minst en omplacering.

Landstinget hade gjort vad som krävdes.

Arbetsvägran. Alla har rätt att vara tjuriga på jobbet, att vägra en oväntad och udda arbetsuppgift är acceptabelt. Mer problematiskt blir det om den anställde vägrar dagliga sysslor. Eller som Arbetsdomstolen uttrycker kravet: ”En arbetsgivare ska inte behöva övertala en arbetstagare att utföra arbetsuppgifter som normalt ankommer på arbetstagaren att utföra.”

Landstinget hade fog för sin irritation.

Fiffel med tidsredovisningen är illa, men ofta saknas tydliga instruktioner. Ibland är det tillåtet att jobba hemma och det är lätt att slarva med någon timme hit eller dit. Arbetsdomstolen skriver därför i domen att läkarsekreteraren ”agerat klandervärt”.

Om landstinget avskedat på bara den här grunden, då hade den inte räckt. Men i sammanhanget stärker den avskedandet.

Verksamhetsskada. Arbetsdomstolens skarpaste formulering handlar om att läkarsekreteraren bråkat med patienterna. Då skadade läkarsekreteraren verksamheten, och sådant behöver en arbetsgivare aldrig tåla.  Arbetsdomstolen skriver ”Det är oacceptabelt att patienter som kommer till vårdcentralen blir bemötta på ett sådant sätt att de blir ledsna och upprivna.”

Här hade den anställde tydligt gått över gränsen.

Arbetsgivaren måste alltså ha rejält på fötterna vid samarbetssvårigheter. I det här fallet var arbetsgivaren utrustad med både raggsockor och vinterkängor.

Advokat sprider oro

”Här kan du syna de personer du tänker anställa eller har anställt.” Så marknadsförs den nya tjänsten Lexbase. Via denna sajt kan du enkelt kolla om någon är dömd för brott. Ett litet klick, betalning via kortet och du har domen i din dator.

Grundaren, advokat Pontus Ljunggren, dränktes i kritik under lanseringen. Advokatsamfundets generalsekreterare, Anne Ramberg, kallade tjänsten för hänsynslös i SVT:s Aktuellt.

Många anställda kommer att känna obehag, även om de arbetsrättsligt sitter tryggt. För att häva ett anställningsavtal – i praktiken avskeda – krävs en hel del. Vid anställningen har den som söker jobbet förvisso en så kallad upplysningsplikt, men plikten är begränsad. I förarbetena till Las nämns som exempel att en person vill jobba med bevakningsuppgifter men nyligen själv har dömts för stöld. Då skulle en hävning av avtalet vara möjlig. Om en busschaufför däremot skulle visa sig ha blivit dömd för bankrån tio år före anställningen, då kan arbetsgivaren inget göra. Och tur är väl det.

Lexbase affärsidé är alltså att skapa nyfikenhet och sprida oro. Tjänsten presenteras dessutom i en tid när helt andra vindar blåser. Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka om arbetsgivare ska ha rätt att begära utdrag från belastningsregistret, oavsett vilket jobb du söker.  Senast 30 april i år ska utredaren Michaël Koch, tidigare högste chef för AD, avgöra om åtgärder krävs.

Jag tippar på att så blir fallet. För varje år ökar antalet utdrag från belastningsregistret, någonstans går en gräns. Vi vill ju att de som begått brott ska bli hederliga och kunna skaffa sig ett arbete.

Att förbjuda Lexbase blir svårare, i så fall behövs ändringar i grundlagen. Offentlighetsprincipen bygger på att vi ska kunna ta del av alla offentliga handlingar, till exempel brottmålsdomar.

Kanske gör sig advokaten några kronor men att missbruka offentlighetsprincipen är illa. Då kommer krav på minskad insyn, vilket är synonymt med minskad demokrati.

Allt är enkelt fram till valet

Med ett halvår kvar till valet är sikten klar. Partierna har sållat fram sina kärnfrågor och de ska uppfylla två kriterier: ligga i tiden och ha enkla lösningar.

Turordningsreglerna kommer därför inte att nämnas en enda gång fram till riksdagsvalet. De ligger helt enkelt inte i tiden, ekonomin vänder uppåt och marknadsekonomin breder ut sig. Andra frågor hamnar därför i fokus. Kollektivavtalen är till exempel satta ur spel, en byggjobbare kan tjäna 30 eller 200 kronor i timmen, beroende på om du är bulgar eller svensk. Här vinner Sverigedemokraterna röster. Partiet har en enkel lösning: att resa en mur runt gränsen. Vi ska lämna EU, strypa anhöriginvandringen och radera arbetsrkaftsinvandringen.

Socialdemokraterna har istället, tillsammans med LO, presenterat en tiopunktslösning. Den är lite svårare att redogöra för, hur många känner egentligen till Lex Laval? Socialdemokraterna saknar en enkel lösning och tappar röster till Sverigedemokraterna.

Samma bekymmer har Alliansen med Vänsterpartiet. Jonas Sjöstedt målar upp en bild med riskkapitalister som dränerar vården, dina skattepengar försvinner ner i direktörernas golfbagar. Verkligheten är förstås mer nyanserad. Över 100 000 anställda finns i dag inom privat vård och omsorg -  med ägare som inte är riskkapitalister.

Dessutom är samtliga politiker eniga om  problemen med det kortsiktiga ägandet. Finansmarknadsminister Peter Norman tänker därför först utreda och sedan ändra på den saken. LO vill hitta en lösning inom den svenska modellen, alltså förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund. Låter inte det minsta enkelt i väljarnas öron. Här vinner Vänsterpartiet röster.

Sådär kommer debatten att rulla på fram till valdagen. De enkla lösningarnas tid är här.

Senaste kommentarerna

Arkiv

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se

Annons

Registrera dig och få vårt kostnadsfria nyhetsbrev!
E-post

Du missar väl inte ditt HR-verktyg?

Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration. Skaffa ditt lösenord här.

Häva avtalet eller avskeda?

Häva avtalet
eller avskeda?

Ett fylleskämt ger svaret,
bloggar Lennart Kriisa.